Här ska jag skriva om precis vad jag vill, men bara när jag känner för det...
söndag 18 oktober 2009
Tillbaka till framtiden...
Klassiska Åtvidaberg, skriver Expressen.
Vi är tillbaka!
Hur många av er bar en t-shirt med ett skitfult koppartecken när ni var 14 år? Hur många av er lyssnade på sportradion för han hade ingen möjlighet att ta sig 40 km bort till Kopparvallen i början av 70-talet. Hur många följde med kompisens farsa till Gunnar Karlssons Möbler i Valdemarsvik bara för att få se Ralf Edström live?
Hur många av er trängde sig in på Folkungavallen i Linköping för att se ÅFF krossa IF Saab med 5-1 inför rekordpublik. Hur många av er gick upp till motorvägen vid Himmestalund, liftade med en galning i en Jaguar för att se ÅFF-Bayern München en iskall höstkväll 1973.
Hur många av er har bott tre år i Norrköping där det enda laget som finns heter IFK och som fick stryk av Åtvidaberg och fick dåvarande förbundskapten, gamle IFK:aren Åby Ericsson, att trots att Roland hade långt hår så fick han "också" vara med i startelvan i det landslag som åkte till Tyskland 1974. Tillsammans med 6 andra från Åtvidaberg.
Hur många av er gick runt i Norrköping omkring 22.00, då kioskerna stängde, och fick alla löpsedlar med bilden på Ralf och Roland; "Räcker mina tre mål ÅBY?" - för att dagen efter kunna affischera skolan och verkligen visa alla klasskompisar vilket lag som är bäst?
Sen gick det ett antal jobbiga år. ÅFF var uppe och vände och jag var den enda på läktaren som skrek högt på Stockholms Stadion när Göran E Karlsson målade mot Djurgården 1981.
Jag har jobbat i Åtvidaberg 11 år och haft en elev som ville ha ledigt dagen före match mot Hammarby i allsvenska reservlagsserien. "Vinner vi matchen så vinner vi serien". Jag såg mina elever möta ett lag från högstadiet med Tomas Olsson och Kristian Bergström. "OK. De var bra men vi är bättre än de var. Vi är inte sämre än någon annan". Jag är en av många som verkligen vet vad fotbollskultur betyder.
Det är inte ståpäls på ståplats som får mina skjortärmar att vidgas, när Haris Radinac i matchens nittionde minut trycker in bollen. Det är taggtråd!
En del försöker köpa sig till framgångar. Lånar ut spelare, som inte duger, till lag i lägre divisioner. Lånar tillbaka när fullblodsproffsen inte duger.
"Ihopköp FF" satsar, spekulerar, investerar, ramlar ur...
En del har taskig ekonomi och bildar bolag för att undvika konkurs. Bygger superarenor för att gömma skitspelet där nere på gräset...
En del värvar lokalt och spelar sig till framgångar.
Klassiska Åtvidaberg!
Klassisk betyder mönstergill, av bestående värde, ypperlig.
Åtvidaberg betyder fotboll.
Välkomna tillbaka till framtiden Åtvid!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Till och med jag som inte är fotbollsintresserad förstår vad du menar :) Blir det både Kalmar och Åtvid nu??/Mona
Jag började att hålla på just Kalmar när de vann över IFK Göteborg med 3-0 i svenska cupfinalen för 3 år sedan. Nu när ÅFF gått upp så tar jag på mig den vändbara jackan. När de båda lagen möter varandra så tar jag av mig jackan och bara njuter av att jag finns!
Skicka en kommentar