Ännu ett år har gått. Det var inte alls länge sedan som jag sa till Noel; ”Så här gammal är farfar”, och så bläddrade jag igenom en kortlek lite snabbt. ”Så här gammal är du”, sa jag sedan och petade till ett hörn på ett av korten. Nu har jag levt upp jokrarna också.
Bara asken återstår…
Den första färgen, de första tretton spelkorten, minns man inte mycket av. Lite sporadiska minnen men de flesta av dem kommer man bara ihåg för att man blivit påmind via fotografier och vad andra sagt. Jag minns när farsan kom hem med den nya traktorn. Då var jag 6-7 år. Minns en del från skolan i Skeppsgården. Minns en del från tiden då farsan gick bort.
Nästa färg innehåller ungdomen och livet före barnen föddes. Högstadiet i Valdemarsvik, Gymnasiet i Norrköping. Fester och resor. Mycket hände men inget av stor betydelse. Jobbade skift och hade inte mycket ledigt. När jag var ledig så levde jag. Däremellan bara gick dagarna, veckorna och åren. Vi semestrade i tält och hyrde stugor. Drack öl, spelade krocket och minigolf. Var i Danmark. Gjorde lumpen. Midsommarfirande i Oknö och Grännäs.
Nästa färg innehåller de åren då man tog tag i saker. Barnen föddes, utbildning i Markaryd, dagtidsarbete som tjänsteman, sedan lärare i Åtvidaberg. Började att jobba med uttagningstävlingarna för WorldSkills. Köpte hus och började att resa runt. Ibland med barnen men oftast utan. Minns mycket från dessa år. Livet fick en större mening. Man levde även mellan ledigheterna. Reste runt i Europa och var på Gran Canaria och Tunisien.
Den fjärde färgen inbegriper mitt liv från jag fyllde 40 till jag blev 52. Då hände allt. Resor till alla möjliga länder. Inom och utom arbetet. Om jag tar alla veckor tillsammans så kommer jag upp i nästan 5 år då jag inte sov i min egen säng på Kärrgatan. Teneriffa, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Kanada, Hongkong, Singapore, Syd-Korea, Brasilien, Estland, Lettland, Litauen, Macao, Tibet, Kina, Oman, Frankrike, Storbritannien, Irland, Indien samt UAE förstås. Förbannande Arabemiraten…
Elände och Lycka. I en salig blandning. Minns nästan varenda dag dessa 13 år om jag tar hjälp av en almanacka. Det var så mycket som hände under vart ett av dessa år så det finns inte plats på ett spelkort…
Nu har det gått två år till. Eva och jag började som sär-bo men numera är vi ibland-bo. Nästa steg blir att vi flyttar ihop. Så måste det bli. Under de två sista åren har det bara rusat på. Mera resande. Mindre tid i den egna sängen. Var bor man egentligen?
Och vad hände under 2009? Minns man?
Ja december är ju lätt. Julen har ju nyss passerat revy. Innan dess jobbade jag tre veckor och då vet man vad man gör. Och gjorde. Planering för framtiden. Kommer ihåg att snön kom tidigt och att det var extremt kallt dagarna före jul. Dåligt väglag. Vägarbeten. Köpte pulka till grabbarna. Köpte en Tvix till mig själv. December var bra!
November slutade med att jag var i Coventry. Mycket givande. Kan bli en fortsättning som kanske inte ger så mycket ekonomiskt men resan gav mig information om att andra vet vem jag är och att de och jag vet vad jag kan och framförallt att någon behöver mig. Vi hade en mycket lyckad infoträff på jobbet för blivande elever. Fick bekräftelse på att vi är bra. I början av November kom jag hem från Kina. November var bra!
Oktober slutade med att jag reste till Hangzhou och innan dess Shanghai. Inte något speciellt märkvärdigt. Vädret var OK men min väska kom ju bort och jag fick spendera allt för mycket tid och kraft av att leta efter denna och passande kläder. Köpte massa prylar. En digital fotoram, en laptop och laserpennor. Saker som jag ville ha och som jag behövde. I början av oktober var jag sjuk men jobbade ändå. Sega veckor och mitt höstlov försvann i och med resan till Kina. Vi hade ett lyckat branschråd. Företagare och politiker som sa att vi är bra. Var på tekniska mässan. Mycket bra dagar i Stockholm. Minns ett par extremt vackra höstdagar i Edsbruk då solen sken från en blå himmel. Löven glänste som guld. Oktober var bra!
September var en arbetsmånad. Jobba, jobba, jobba. Jag var utvilad och jättestark. Nya elever och nya lärare. Nya projekt och nya arbetsmetoder. Kommer inte ihåg vad som hände på helgerna men det var väl grillning och vin. Promenader utan ryggsäck. Letade efter kantareller och gick vilse. September var bra!
Augusti var vår gemensamma semestermånad. Först var vi i Norrland. Flög upp, hyrde bil och åkte runt och hälsade på folk. Så vänliga de var. Mycket gott att äta och att se på. Var inne i Norge och tog massor av vackra kort. Fiskade på en fjällsjö. Fick ingen fisk men det gjorde ingenting. I slutet av månaden drog jag till Paris och sedan ner till Chamonix. Besteg berg. Häpnande utsikt. Varje dag var jag jättetrött och barnsligt lycklig. Augusti var bra!
Juli var varm. Jag vandrade omkring med 15-16 kilo på ryggen. Många gånger. Många mil. Mycket svett. Badade. Solade. Grillade. Vilade. Juli var bra!
Juni började med att Eva tog sin sjuksköterskeexamen sedan hade jag min skolavslutning. Håll i hjärnan de första veckorna. Vandrade på Östgötaleden. Firade midsommar hos Ann och Björn. Juni var bra!
Maj var varm till en början. Tid för fiske. Jobbade på som vanligt. Maj var nog bra…
April. Ja vad hände i April? Färjestad vann SM eller var det i maj? Hade besök från Tyskland, (under tre veckor), som jag fick ta hand om - även under påsklovet - som jag alltså inte fick. April var nog trots allt förmodligen bra…
I mars var jag i Nord-Irland och Irland. Det regnade och var kallt och vissa dagar sken solen och det var nästan 20 grader. Jobbet där gick bra och det tackades ”för att jag finns” till vänster och höger. Jag fick ta emot gåvor av borgmästaren i Ballymena och fick en Ipod Shuffle. Som jag inte visste om att jag behövde. Mars var nog ganska bra…
Februari var kall och dyster och det fanns inte mycket snö att skotta bort. Kommer inte ihåg vad som hände under sportlovet. Jag åkte inte skidor. Jag reste inte bort. Jag var nog bara hemma och slog ihjäl tiden. Eller om jag var i Habbestorp. Om februari var bra vet jag inte…
Januari kommer jag inte ihåg någonting utav. Sov jag då? Låg jag i ide?
Nu har det gått ett år och jag vet nu att man behöver bli påmind för att minnas. Jag vet att Eva och jag gjort massor av saker tillsammans under detta år men kan inte komma ihåg när. Vi var på Liseberg, hälsade på Mona. Vi var i Täby. Vi var och såg fotboll i Kalmar och i Mjällby. Tältade och reste runt. Tog omvägar med avsikt. Upptäckte omgivningen och varandra.
Behöver man minnas vad som hänt? Behöver man berätta? Vad är viktigast. Livet som varit? Året som gått? Gårdagen?
Jag lever för nuet. Mer än någonsin. Realtid kallas det på datorspråk. Verklig tid i nuet.
I morgon är det den sista dagen år 2009. I morgon är det inte sista dagen av mitt liv. Det är så man ska tänka. Positivt. Jag vill inte dö än. Men ändå ska man vara realist. Arbeta på för att varje morgondag ska bli bättre.
För den dag kommer då morgondagen saknar betydelse. Den dag kommer då man dör. Har man lyckats med föresatsen att göra morgondagen bättre så dör man
på den bästa dagen av sitt liv…
