”Det saknades en plupp”, sa jag helt vänligt till tjejen på IKEA idag.
Vi var i Kalmar för ett par veckor sedan och då kompletterade jag min samling av matlådor. ”IKEA har så låga priser”, kommer jag så väl ihåg att jag nämnde till Eva då vi gick in, ”att det inte ens behövs några övervakningskameror. Folk tar ingenting som kostar så lite...”
Jag köpte en till låg rödvit låda. Genomskinligt lock med en plupp som man öppnar när man ska "micra" maten. 19 kronor.
När jag kom hem så upptäckte jag att det stjäls på IKEA. I alla fall i Kalmar. Jag vet inte om denna brottslighet är organiserad. Jag kommer inte ihåg om det fanns folk där, och då, med skinnjackor märkta med Bandidos eller Fucked For Life. Men någon illvillig jävel fanns det i alla fall. Någon som petat bort pluppen på min låda innan jag köpte den.
Jag är helt säker på att det fanns många matlådor i en stor låda och det fanns bara en enda stor låda. Ingen skylt som sa att i den här lådan är matlådorna kompletta och i den andra så kostar matlådorna bara 18 kronor för de saknar en plupp. Så jag tog bara en ur högen och så blev det som det blev...
Idag var jag tillbaka igen. På platsen för brottet. Jag tittade mig omkring för jag har läst att det händer att brottslingar återvänder. Som pyromaner som står och tittar på branden som de orsakat när den släcks av brandmännen.
Det enda jag såg var helt vanliga Kalmariter. Barnfamiljer. Folk med gula plastkassar. Trötta gubbar skjutandes vagnar fullproppade med billiga prylar. Par med måttband. Livströtta människor som letade efter byggsatsen innehållande likkistan "Sova". Gymnasielärare med fickorna fulla av bruna små pennor för att serva slarviga elever.
Ingen presumtiv plupptjuv så långt jag kunde se.
”Det saknades en plupp”, sa jag helt vänligt till tjejen på IKEA idag.
Jag visade upp ett helt lock och pekade. Jag berättade att jag ville ha en ny plupp eller ett nytt lock. Hon ringde till en kollega och efter en stund sa hon att det kommer en kvinna till lådorna som skulle hjälpa mig.
Så jag gick dit. Efter ett par minuter kom hon vänligt leende. Blond, blåa ögon. Gula och blåa kläder. Så svenskt lagom. Jag upprepade mitt dilemma och hon sa då att de hade städat igår så om de fanns någon plupp lös i lådan så var den troligen bortstädad. Hon började därefter att lyfta runt plocka och leta. Helt seriöst...
Det började att bli pinsamt. Jag sa att ”skit it”. Det är ju bara 19 kronor och jag hade redan tagit tid från två utav personalen på IKEA som troligen var mycket mera värd än dessa 19 kronor. För att inte tala om min tid. Det är ju lördag och då är ju min tid mycker mer värdefull än en vanlig veckodag.
”Jag skulle ha tagit bort en plupp från en annan burk”, sa Eva.
”Nej”, sa jag. ”Då kommer ju detta problem aldrig att ta slut. Då kommer det ju att bli en annan person som kommer hem med en plupplös matlåda. Som går tillbaka till IKEA och klagar. Som inte får något för det och så tar han en plupp och så fortsätter det i all evighet.”
Idag stoppade jag brottsligheten. Organiserad eller inte. Jag förhindrade nya brott.
Idag är jag stolt över mig själv. Jag visade att ärlighet lönar sig. I alla fall för Ingvar Kamprad. Han kan vara lugn. Ingen ska längre behöva snatta från hans butiker. Jag har satt stopp för detta.
Jag har bitit i det sura äpplet. Jag har svalt förtreten. Jag är en vinnare.
Det ska jag fira. Jag ska köpa glass på Ica i Mönsterås och när glassen är slut ska jag diska glasslådan. Sedan har jag en plastburk att förvara maten i.
Jag ska visa omvärlden att man kan faktiskt överleva...
i en plupplös värld...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar