Latent var det här...

Längst där framme i pannloben ligger det. Klarsynhetsområdet.

Ibland går jag in i en affär och bara ser den där skjortan och efter en stund ser jag mig själv nöjt investera en hundring eller så för visst hade jag en oanvänd galge där hemma? Jag handlade spontant, utan planering och utan att tänka efter - före. Eller? Nej jag visste vad jag gjorde. Jag tänkte snabbt och jag tänkte bra.

Ibland blir det bra, mycket bra och högst sällan blir det snabba beslutet felaktigt. Man ångrar sällan spontana saker. Eller hur?

Det är ju så att det man först tänker på är det rätta. Anledningen är att att man tänkte på det först är att det som formade tanken, medvetandet, kunskapen, erfarenheten etc - ligger framknuffat. Det ligger latent och väntar på att effektueras.

Detta stämmer på allt. I alla fall för mig som är så jävla latent. Det jag säger, skriver och gör har en mening. Om det inte hade detta så skulle jag ju ha sagt, skrivit eller gjort något annat - och då hade detta varit det rätta.

Om, eller när menar jag, som jag har smutsiga glasögon så torkar jag av dem. Jag ser bättre och klarare. Hemma har jag HD för att inte missa några detaljer. Men sedan då. Man kan ju inte torka av ögonen. Varken på insidan eller utsidan.

Men man kan ta ögondroppar. Jag har en liten flaska som det står "Clear Eye" på. Köpte den, första gången, spontant i en affär i Tyskland. Efter ett par droppar i varje öga så ser jag bättre. Mina ögonvitors blodådror drar ihop sig och jag ser friskare ut. Och tryggare och pålitligare. Bruna ögon på en vit botten är det som gör att jag får "leende guldbruna ögon".

Men det intressanta är inte vad andra ser på mig utan hur jag upplever det hela inifrån. Ett finare ord på klarsynhet är perception. När man ser en bild - och inte bara ser - bilden. Man tolkar informationen. Använder omedvetet och medvetet det som ligger latent.

En del saker man ser skapar en aha-känsla. Man reagerar efter vad man ser. Man tänker till och blixtsnabbt, ja snabbare än så ibland, så har man bestämt sig. Man har handlat efter givna förutsättningar. Använt de samlade sinnesintrycken till att ta ett beslut.

Om informationen är suddig, dsv otydlig, så tar det längre tid. Om den är alltför suddig och oklar så blir det kaos. Man tar inga beslut alls. Ett exempel på detta är om du försätts i en situtaion som är jobbig, sedan kommer en till och en till - samtidigt. Då händer ingenting. Man blockeras. Man kan inte göra något om de givna förutsättningarna känns fel. Man känner att en inre olust håller på att byggas upp. Det börjar att molvärka i magtrakten - man får ångest. Nej - säger hjärnan, och kan man inte lösa det hela - så man kollapsar. Går in i väggen.

Man kan testa detta genom att närma sig en fluga från två håll. Det flugan ser med sina facettögon är två hinder och det är ett för mycket och man kan lätt utan att klappa till fånga flugan mellan sina händer.

Om man kommer till ett backkrön och en älg står på körbanan och man möter en lastbil och det finns inga diken utan sidorna består av bergväggar, (som man inte ens kan gå in i), - så kommer man sig inte för att ens bromsa. Det blir för mycket...

Det beror på bristande kapacitet i hjärnan. En klarsynt person, eller en person som har ett stort mått av klarsynhet fixar detta. Han analyserar blixtsnabbt och för ett logiskt resonemang med sig själv. Sedan svarar han upp efter sina förutsättningar. Han - eller hon - kör saktare innan...

Handlade en skjorta häromdagen. Jag såg vad jag ville se. Glasögonen var rena. Jag hade använt ögondroppar. Jag var utvilad och där framme, längst där framme i hjärnan låg lusten latent. Lusten att göra något som kändes rätt. Lusten att handla. Jag kände i magtrakten att detta var bra. 

Klarsynhet behövs. Utan den stannar allt upp och om inte du har förmågan att ta dina egna beslut - vem ska då göra det?.

Hur ska du då kunna veta vad du kan och om det finns ett behov av att lära sig mera? Utan klarsynhet kan du inte ens veta om du vill förbli ensam och om inte - vem du vill vara med. Om du saknar minsta lilla uns av klarsynhet kan du inte ens finna en kvinna...

För där framme, längst där framme i pannloben ligger vällusten latent. Den som driver dig att må bra.

och som gör att du kan bli kär...