Ibland vill man minnas stunder. När man var "där uppe" och inte visste vad det innebar att "vara nere". Ibland har man idéer och ingen att bolla dem med. Ingen som förstår. Ingen som är på samma nivå.
Det kan gälla både inom teknik som det emotionella planet. Man kan faktiskt vara djup och ändå skoja till det. För sig sjäv och andra. Kanske för att orka med. Verka smart eller bara vara - detta. Smart alltså.
Att ha upplevt något speciellt, och därmed skaffat sig erfarenheter, gör att man formas därefter. Att kunna saker är samma sak. Är denna kunskap "unik" är det svårt att bolla idéer. Att kunna diskutera problem, alternativa lösningar. Komma fram till något. Man måste hitta en jämlike.
Just nu brottas jag med ett programmeringsproblem. Letar efter den rätta algoritmen. För att finna den så måste man se bakåt och komma på vad som ska hända framåt. Tror att jag löst det men kan inte just nu kolla - eller bolla - inte ens trolla.
Måste testa för att kunna veta. I morgon på jobbet så kommer att jag få hela bilden klart för mig.
En gång tittade en "chamois" ner på mig. Denna bild säger en hel del. Mycket mer än man kan tro.
Men vem mer än jag vet detta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar