Sedan i början av januari har jag haft skjorta och slips varje dag. Ingen dag är ju en annan lik - och samma sak med mig. Jag har ett system som innebär att jag flyttar slipsen två steg och skjortan ett steg. Det kommer dröja länge till jag är klädd som dagen innan eller dagen annan.
På vardagen har jag T-shirt och jeans. Vita tröjor från min favvo-butik Dressman i Västervik. Levis byxor från en jeansboutique i Täby. Jag har mer kläder än jag behöver men ändå händer det att jag köper på mig mera.
Så - av en ren tillfällighet så fick jag se en äkta Marlboro-skjorta i Falerum. Nedsatt från mer än 800 till under 300 kronor. Vilket klipp! En perfekt arbetsskjorta! Trots det låga priset tjänade säkert affären på min affär - ändå. Trots att någon hade gett pengar till de kinesiska barnen som sytt skjortan. Trots alla mellanhänder. Annars skulle ju klädaffärerna inte kunna sälja ut det som ingen vill ha eller behöver - på rea.
Lärare har ju en extra fritid efter att ha gjort sina 10 förtroendetimmar. Då kan det bli festa av. Man vill då känna sig lite festlig och på på fester klär jag upp mig. Tar på mig arbetskläderna alltså. Sån är jag.
Som när jag blev bjuden på en "kakelugnsfest" i Mönsterås. Köket var nyrenoverat hemma hos familjen Ankarblom och detta skulle firas. Då passade det att ta på sig den "dyra" och fina Marlboro-skjortan.
Inte visste jag att barnen i Kina syr gardiner på sin fritid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar