Whats comes around

Upptäckte..

Av en ren händelse så upptäckte jag att jag har inte skrivit någonting sedan i höstas.
Har inget hänt? Vill jag inte berätta?
Det vill jag. Men...

Men det har hänt så mycket. Så mycket. Så jag måste tänka till - sortera - och få en chans till eftertanke.
För vem vill veta vad som inte har någon betydelse?

Jag, och mina kära, har det bra. Det är det som betyder något.
Jag återkommer...

en annan dag,,.

Energisnorighet...

En evighetsmaskin är inte möjlig att tillverka eftersom energilagen bygger på att energi inte kan framställas - bara omvandlas. Man måste alltså alltid tillföra energi - annars stannar "maskinen" när energikällan är tömd...

Jag omges av många människor och en del är som jag - positiva. Väldigt positiva.

En del är negativa. Mycket negativa. Bakåtsträvare - eller som jag skrev på min gamla blogg - den som bara var en dagbok för bloggade gjorde man inte förr - avvaktare skrev jag . (kolla http://nisse.wattnet.se/nikar/ear.htm) Det handlade om personer som inte vill ta åt sig av den nya tekniken. Ja den är ju gammal nu, idag, men då, när jag skrev om nya metoder om hur man bereder mammut - skinn så bara garvade omgivningen...

Igår var jag på ett seminarium och då jag satt där och lyssnade om energianvändning kom jag att tänka på en broschyr från Siemens som jag fick på posten i måndags. Det handlade om smarta frekvensomformare som då motorn bromsar återför strömmen till nätet. I vårt land får man inte betalt av att hjälpa till på detta vis men om någon återför energi så slipper ju någon annan tillföra densamma. Energilagen gäller ju överallt...

Men om jag har en energisk positiv idé och någon negativ "jävel" slår ner på denna och spyr galla över mina positiva tankar så borde ju dessa - enligt energilagen - medföra att min energi ökar? Liksom återställa balansen. Eller?

Nej vad som händer är att denna negativa respons tar kraft från mig. Jag får lägga mer energi till att försvara mina idéer och resultatet blir att jag bromsas upp.

Resultatet blir att båda -  jag och min "antagonist" går liksom neråt rent energimässigt. Nollinjen förskjutes - neråt.

Frågan som jag brottas med är således..

Vart tar denna energi vägen...???

Tidstjuvar har man hört talas om. Sådana som gör att tiden går fortare när man har roligt.

Men var finns energitjuvarna? Var är min energi?

Smart el handlade seminariet om. Smarta hus som styrs automatiskt beroende på tillgången och priset för stunden.

Något är fel. Smart el? Snart fel...

Jag tror att det är avvaktarna
som snor min energi...

Den som lever får el...

"Det är ju självmord att inte satsa", sa min rektor. De hade haft ett möte inom Västerviks Framåt och han hade berättat för de andra om min idé. Vi vill starta upp en energiutbildning.

Inte vilken som helst. Det ska bli den bästa. Vi ska göra egen el. Fin-el...

Jag har jobbat med detta projekt sedan 2 år men lagt det åt sidan då och då för omvärlden är inte mogen. Jag har svårt att få acceptans. Orsaken är att folk inte begriper. El är för dem något som bara finns och att den tillverkas just nu och i princip inte går att lagras det behöver man inte veta när man trycker på knappen för att tända lyset. Strömmen ligger där "latent" och elektronerna börjar flyta så fort man sluter strömbrytaren. Med ljusets hastighet...

Att göra egen el är inget svårt. Du har väl sett en dynamo på en cykel. Eller en solcell som laddar batterierna under dagen så att dina lampor i trädgården kan lysa då det är mörkt. Du vet väl att man kan ladda batterier.

Vi har inte för avsikt att koka vatten och med hjälp av en ångturbin driva runt en generator. Vi ska inte bygga ett kärnkraftverk.

Vi ska inte använda en forsande ström som via en turbin driver en generator. Vi har inget vattenfall i närheten av skolan.

Vi ska inte utnyttja vågorna på Lucernafjärden eller det obefintliga tidvattnet för att fabricera el. Vi ska utnyttja vindarna. Vänstervindar som hjälper oss att arbeta gemensamt mot ett givet mål...

Om det är något man är bra på ska man säga detta. Och jag är bra på att säga att jag är bra. Bra på att komma på...

Jag är även bra på utbildning. Det beror nog på att jag är så van vid detta. Vanans makt. Jag vet vad jag kan och vet jag inte så tar jag reda på varför, hur etc. Jag kommer ihåg hur jag själv gjorde och så berättar jag för andra hur man gör. Jag berättar grunderna och entusiasmerar och letar efter vägar för att få andra att leta själva.

Den bästa kunskapen är att veta vad man kan. För att lära sig det man inte kan, så behöver man en knuff. Någon som hjälper en på spåret. Jag är en sådan. En knuffande individutvecklare full av idéer...

Min idé bygger på att ha ett vindkraftverk vid vår skolas idrottsplan. Ett vertikalt sådant. Som börjar att generera ström vid låga vindhastigheter. Som är tyst. Inget susande ljud. Ser ut som en torkvinda med hängande flygplansvingar. I foten sitter generatorn. Den har en stor diameter och därför uppstår en hög hastighet. Som att sätta en dynamo på en 28tums herrcykel och låta hjulet gå ett varv. Samma dynamo på en barncykel och snurra hjulet ett varv. Det stora hjulet genererar mera ström. Cykellyset kommer att lysa starkare.

Min idé bygger på att fånga ljuset. Jag vill ha en smart solfångare. Den ser ut som ett avlångt dike och är gjord av reflekterande plåt. När solljuset skiner mot denna studsar strålarna och koncentrerar sig mot en lång list full av fotoceller. På så vis kan man få ut 10ggr mera ström än att bara lysa direkt mot solcellerna. Listen med solceller blir varm och därför måste den kylas. Därför får man varmvatten på köpet.

Min idé bygger på att ackumulera energin i form av varmvatten och elektrisk ström. Jag vill ladda batterier. Jag vill driva värmepumpar med hjälp av elenergin. Jag vill använda det uppvärmda vattnet som lagras i tankar att värma ett växthus. På skolgården. Där man odlar fysalis och tomater. Jag vill vattna och göda dessa växter med vatten från ett akvarium fullt med abborrar. Ett akvarium som vatten syresätts med hjälp av el. Ett akvarium som får ett tillskott av ett vatten som via växterna har filtrerats. Ett vatten som kyls och värms med hjälp av energin som man fått fram med hjälp av sol och vind.

Sedan när solen lyst klart och vinden blåst färdigt , tomaterna är röda och fysalisen gul, och fiskarna växt sig stora - så ska jag ta upp en abborre. Filea den, göra en sallad och steka min fisk med hjälp av egen el.  Energin som blir över ska jag ge bort. Till de som fryser eller svettas. Fin-el.

Ge bort till de som inte ville vara med och skörda frukten av ett utvecklande arbete...

Varför berättar jag detta? Jo för att visa att vi i skolan vet vad vi håller på med. Man kan ha skoj och bygga pilkastarautomater. För att symbolisera att man ska sträva mot ett givet mål.

Man kan uppfinna fyrkantiga hjul men man ska också tänka på att de bör kunna rulla.

Idén är min - men jag delar med mig. På arbetet för att förverkliga och äran när det är klart.

I skolan finns elever. Det är för deras skull jag är där. Igår läste jag en berättelse där en elev presenterar sig själv. "Jag heter Max och jag är smart", började han. Sådana elever finns. Full av självförtroende och självinsikt. För han är smart. Har det lätt för sig. Fattar med en gång.

På en yrkesinriktad utbildning finns många smarta grabbar och tjejer. De har valt denna väg för att kunna gå vidare mot både ett yrke och vidare studier. Det finns vissa som inte är så framåt men då knuffar jag på och de andra på dem. Utvecklar dem.

Nästa år ska vi starta El och Energiprogrammet. Det ska bli den bästa gymnasieutbildningen i landet. I världen. Jag, mina jobbarkompisar och alla våra elever ska visa att motsatsen till självmord...

är att födas.